Till umu.se

Arkeologistudenter gräver i Röbäcks historia

[2015-09-23] För ett otränat öga kan skogsområdet bakom Elofssonhallen och skolan i Röbäck utanför Umeå se ut som ett rätt ordinärt friluftsområde med motionsspår och lekande skolbarn. Men för den som vet vad den letar efter uppenbarar sig forn- och kulturlämningar lite varstans, här finns bland annat kokgropar och gravrösen från 1000-talet f.Kr., husgrunder och lämningar från linbearbetning på 1700–1800-tal. I området vistas just nu en grupp arkeologistudenter från Umeå universitet som lär sig inventera, dokumentera och gräva i kulturlämningar.

Arkeolgoistudenter på grävkurs vid Röbäcks skola
Arkeologistudenter vid Umeå universitet deltar i en utgrävning av kulturlämningar i Röbäck.

Viktigt att bevara spåren av Röbäcks långa historia

Roger Nyqvist som är lärare på kursen Fältkurs i miljöarkeologi vid Umeå universitet menar att det finns många arkeologiska tecken på att Röbäck har en lång historia. Han berättar:

"I skogsområdet bakom Elofssonhallen och Röbäcks skola finns många forn- och kulturlämningar bevarade, här finns bland annat gravrösen från 1000-talet f.Kr., kokgropar, keramikfragment från 300-talet e.Kr. och stenskodda härdar som tros vara spår av samevisten. Här finns också yngre fynd som rötgropar från linbearbetning och en färdväg som använts för att forsla sten från ett stenbrott på 1700–1800-tal då Röbäck var en förhållandevis stor by med runt 20 gårdar."

Roger påpekar också att det är viktigt att nå ut till allmänheten med arkeologiska fyndplatser dels för att sprida kunskap om närhistoria men också för att skapa större förståelse för vikten av att inte skada eller förstöra forn- och kulturlämningar. Skolan ligger väldigt nära så fyndplatserna är idag ofta lekplatser för barnen vilket gör att lämningarna utsätts för stort slitage och många gånger skadas i onödan. Roger har därför bjudit in Röbäcks skola för att få lära sig mer om alla lämningarna i området, än så länge är det bara en klass som tackat ja men Roger hoppas fler ska ta tillfället i akt. En närliggande bostadsförening har visat intresse och ska också få en visning av platsen. 

Roger Nyqvist och Jessica Coleman
Läraren Roger Nyqvist och assistenten Jessica Coleman följer noggrant studenternas fältarbete.

Allt är inte vad det utger sig för att vara

Roger Nyqvist betonar att det är viktigt att våga gå ifrån förväntade resultat vid en utgrävning och ta in nya perspektiv och angreppssätt. Området bakom Elofssonhallen i Röbäck undersöktes på uppdrag av Länsstyrelsen under 2013 och en av lämningarna var då sen tidigare kategoriserad som ett vanligt förekommande så kallat långröse, d.v.s. ett gravröse av stenar som antas ha skapats på bronsåldern. Roger berättar att man då fann tecken som kan tyda på att det inte alls är ett vanligt långröse de undersökt utan en mer ovanlig lämning. Det är därför man nu på nytt undersöker platsen med tillstånd från Länsstyrelsen. Roger förklarar:

"Vi ser tecken på att någon, troligtvis på 50-talet, har flyttat om stenar för att få det att se ut som ett långröse, vilka är vanliga här uppe i Norrland. I våra undersökningar ser vi dock en yttre vallanläggning runt en grav i mitten och en tunn stenpackning som täcker den inhägnade ytan. Utifrån de fynden har vi arbetshypotesen att denna kulturlämning istället är en stengrund till någon form av byggnad som senare använts som gravplats, vilket skulle vara ett betydligt mer ovanligt och intressant fynd så här långt norrut. Vi har också en C14-datering som tyder på att lämningen kan vara från 300-talet e.Kr., istället för den tidigare dateringen bronsålder. Vi hoppas att årets kursgrävning ska ge oss svar på detta."

Studenter mäter och ritar karta.
En av studentgrupperna mäter upp sitt schakt och gör en noggrann karta innan de börjar gräva. På så sätt kan de markera exakt var proverna tas och dessutom, när de är klara, återställa schaktet till samma utseende det hade innan de började gräva.

Dokumentera, dokumentera, dokumentera

En grävande arkeologistudent måste lära sig samarbete, noggrannhet och att dokumentera allt! Roger Nyqvist berättar att studenterna fått inleda sitt arbete i fält med att vara ute i området runt utgrävningsplatsen och inventera. Syftet med denna övning var att träna på att arbeta i grupp, vilket är viktigt för arkeologer, att skapa sig en bild av hur landskapet kan ha sett ut under den tidsperiod man är intressera av och att lära sig känna igen kulturlämningar i landskapet.

Studenter mäter jordprofiler
En annan studentgrupp undersöker en grav, s.k. hällkista, som fjolårets studentgrupp grävde ut. De mäter och ritar profiler av de olika jordlagren för att underlätta när de sedan ska gräva sig längre in i hällkistan för provtagning.

Studenterna är indelade i mindre grupper som tilldelats en yta att inventera och utifrån sina tolkningar arbetat fram hypoteser och funderat ut vilka prov som är viktigast att ta för att bevisa sina hypoteser. De berättar att de har hittat kokgropar, gravrösen och husgrunder under sin inventering och att de också fått praktisk övning i att använda miljöarkeologisk mätutrustning och rita profiler av landskapet. En av studenterna berättar:

"Det är kul att göra saker praktiskt ute i fält. Man lär sig en sak från kurslitteraturen men när man kommer ut i verkligheten är det en helt annan sak och man får en större förståelse av den teori man lärt sig."

Roger framhäver vikten av att studenterna får lära sig att dokumentera allt ytterst noggrant i fält genom att fota, mäta och rita kartor många gånger under arbetets gång eftersom man när man väl sätter spaden i jorden faktiskt bara får en chans och i praktiken förändrar och förstör forn- eller kulturlämningen varje gång man gräver i den. Den noggranna dokumentationen behövs sedan när studenterna ska analysera proverna för att veta exakt var de samlades in men också för att kunna återställa kulturlämningen till samma utseende som den hade innan man började gräva.

Studenter lär sig använda arkeolgoisk mätutrustning
I fält får studenterna bland annat öva på att använda arkeologisk mätutrustning för att kunna dokumentera sina fynd.

Studenterna analyserar sina prover i Miljöarkeologiska laboratoriet

Efter två veckor av fältundersökningar och provtagning kommer studenterna att återvända till universitetet för att analysera alla prover i Miljöarkeologiska laboratoriet. Där får de praktisera och utveckla sina kunskaper i analysmetoder och laboratoriearbete. Förhoppningsvis kan de i laboratoriet också finna stöd för sina hypoteser och bidra till ökad kunskap om Röbäcks historia.

Läs mer om kursen Fältkurs med miljöarkeologi, 15hp

Hitta till området

Området för utgrävningen ligger i Umeå bakom Röbäcks skola och Elofssonhallen. På nedanstående karta är det inringat med rött. Kartan är hämtad från Riksantikvarieämbetets Fornsök på: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html För mer detaljerad information om området kan du söka på RAÄ-nummer: Umeå stad 39:1. I Fornsök kan man också zooma in på de områden man är intresserad av för att hitta information om forn- och kulturlämningar som finns där.

Karta över området kring Röbäcks skola

Kontakt

Roger Nyqvist
roger.nyqvist@umu.se
Telefon 070 243 02 41
 

Redaktör: Sandra Olsson

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet/.cid256061