Starka forskningsmiljöer
Flera forskare vid institutionen är verksamma inom forskningsområden som på olika sätt utsetts eller nominerats som starka forskningsmiljöer, vilka presenteras nedan:
Centrum för befolkningsstudier (CBS)
CBS är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och en av de mest framgångsrika forskningsmiljöerna vid Umeå Universitet och i Sverige.
Vid CBS arbetar svenska och internationella forskare med bakgrund inom bland annat historia, kulturgeografi, medicin och statistik. Forskarna undersöker olika aspekter av befolkningsstudier inom tre huvudinriktningar: Historisk demografisk forskning, Åldrandeforskning och Pandemiforskning.
Centrum för befolkningsstudier är en del av Demografiska databasen vid Umeå universitet, Europas största befolkningshistoriska databas. Databasen innehåller uppgifter från kyrkböcker nertecknade under främst 1700- och 1800-talen.
Den historisk demografiska forskningen vid CBS utnämndes som ett av tio starka forskningsområden i Sverige av Vetenskapsrådet 2005. Forskarna inom detta område hämtar sina data ur demografiska databasen, det kan vara individuppgifter om giftermål, barnafödande, dödsorsaker med mera. Denna information används sedan till forskning om till exempel spädbarnsdödlighet, fertilitet, migration och mycket mer.
Forskning om åldrande, programmet Ageing and living conditions (ALC), är CBS största projekt. ALC har tilldelats vetenskapsrådets ”Linnéstöd” på 80 miljoner kronor och är ett av Umeå universitets profilområden för spetsforskning. Forskare inom ALC intresserar sig för världens stora kommande demografiska utmaning: Hur ska vi hantera den allt större andelen äldre personer i samhället? Inom ALC har nu också en ny databas byggts upp, Linnédatabasen. Den innehåller nutida data från fyra andra databaser och gör att man kan följa individers åldrande på ett mer detaljerat sätt än någonsin förr.
Projektet om Influensapandemier är ett samarbete med Oslo universitet och de inblandade forskarna studerar våra fyra senaste pandemier — Ryska snuvan (1889-1890), Spanska sjukan (1918-1919), Asiaten (1957-1958) och Hongkonginfluensan (1968-1970). Genom att granska dåtidens förberedelser, regler, åtgärder och handlande hoppas man få ny kunskap om hur man ska agera vid kommande pandemier.
Läs mer på: www.ddb.umu.se/cbs
Utbildningshistoria med historiedidaktik
Forskningsområdet ”Utbildningshistoria med historiedidaktik” samlar tio doktorander och ett dussintal forskare vid Umeå universitet. Den utbildningshistoriska forskningen har sin tyngdpunkt i skolämnenas och fostrans historia, medan den historiedidaktiska forskningen omfattar både skolundervisning och samhälleligt historiebruk. Forskningen är till stor del externt finansierad med ett VR-projekt om historieundervisningens historia som det enskilt största projektet.
Under perioden 2010–2014 finansierar universitetsstyrelsen via Umeå School of Education ett antal forskartjänster, inklusive fyra gästprofessurer. Verksamheten tar sig bland annat uttryck i ett institutionsövergripande seminarium samt i gemensamma konferenser och publikationer. Under 2010 anordnas en nationell och en internationell workshop i utbildningshistoria respektive historiedidaktik, och 2012 arrangeras den femte nordiska utbildningshistoriska konferensen.
Professor Daniel Lindmark är ansvarig forskare för området.
Läs mer på: http://www.org.umu.se/historia-med-utbildningsvetenskaplig-inriktning
Vetenskaps-, teknik och miljöstudier (VTM-studier)
VTM-studier innebär kulturvetenskaplig forskning om vetenskap, teknik och
miljö samt relationerna mellan dessa områden och samhället i stort.
VTM-studierna är till sin natur både disciplin- och institutionsövergripande inom humanistiska fakulteten, där det utgör ett starkt forskningsområde. Här ryms ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap, miljöarkeologi, miljöhistoria, media- och kommunikationsvetenskap, museologi och religionsvetenskap, liksom de vida forskningsfälten ”science and technology studies” och forskning kring hållbar utveckling. Området bidrar också till samverkan med andra fakulteter och andra starka forskningsområden. VTM-studierna utgör till exempel en komponent i Umeå universitets och Sveriges Lantbruksuniversitets gemensamma forskningsområde ”Hållbar utveckling av skogslandskapet”.
En stor del av verksamheten inom VTM-studierna bedrivs vid Institutionen för idé- och samhällstudier. VTM-studierna samordnas av idéhistorikern Christer Nordlund, som även leder flera av områdets externfinansierade projekt. Exempel på pågående forskning och forskningsprojekt inom VTM-studier som leds från Institutionen för idé- och samhällsstudier:
• Etiska aspekter på hållbar utveckling
• Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning
• Naturen genom linsen: Studier i Stig Wessléns skildringar av naturen och
det samiska
• Skog, skogsbruk och skogsvetenskap: Idéer, värderingar och intressen
• Strategisk miljöarkeologisk databas
Läs mer på: www.org.umu.se/usste
Genus
Vid institutionen finns sedan drygt 20 år tillbaka en stark genusvetenskaplig miljö med forskning inom kvinno- och genushistoria, familjehistoria och manshistoria. Olika teman som har behandlats under skilda historiska perioder är exempelvis: kvinnor och ekonomi, utbildning och genus, våld och manlighet, rättshistoria och genus, genus och politik, sexuell identitet och genus, barnbegränsning och genus. Den genusvetenskapliga forskningen har publicerats i doktorsavhandlingar och annan vetenskaplig publicering, men har också spritts via läromedel och i populärvetenskapliga sammanhang.
Ett flertal forskningsprojekt har finansierats med externa medel, genom ekonomiska bidrag från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och andra forskningsråd. Genusforskarna deltar aktivt i forskarutbyte i Norden och internationellt. Under hösten 2008 organiserades exempelvis två internationella konferenser av ledande genusforskare vid institutionen: Political Women 1500-1900 och The Cultural History of Emotions in Premodernity. Sedan 2007 arbetar en grupp genusforskare vid Umeå universitet inom Vetenskapsrådets excellenssatsning: ”Challenging Gender: A research programme at Umeå Advanced Gender Studies”. Forskare vid institutionen bidrar aktivt inom temana ”Callenging Democracy and Social Justice” och ”Callenging Violence”.
Nordliga studier
Forskning inom området Nordliga studier/Northern Studies har tidsdjup, är tvärvetenskaplig och jämförande och belyser möjligheter och svårigheter för människor i norr. Arkeologisk forskning har radikalt ändrat bilden av områdets förhistoria. Andra studier undersöker hur statsmakter, resenärer och vetenskaper har sett på människorna i norr, och hur folken själva över tid har uppfattat sig i förhållande till varandra. Cesam, Centrum för samisk forskning, startades vid humanistiska fakulteten för att initiera och koordinera nationell och internationell forskning som rör samiska frågor. Thomas Larsson har även ett arkeologiskt nätverksprojekt "Sami prehistory and Early History in the western Barents Region", som finansieras av NordForsk. Projektet avslutas i juni 2010.
Umeå universitet ger ut en internationell vetenskaplig tidskrift inom Nordliga studier, Journal of Northern Studies, där en av institutionens lektorer, Olle Sundström, är redaktionssekreterare.
Vid institutionen ingår Thomas Larssons projektet (finansierat av Vetenskapsrådet) "Älgen och människan i norr: en mångtusenårig relation" som delområdet "People & Identity" i Nordliga Studier. Projektet är tvärvetenskapligt (viltekologi vid Sveriges Lantbruks Universitet och arkeologi vid Umeå Universitet) och studerar människans relation till älgen - den viktigaste ekonomiska faktorn i Norrland under årtusenden - i ett långtidsperspektiv. I projektet studeras förhistoriska boplatser och fångstanläggningar liksom älgarnas migrationsmönster, morfologi och genetik under en 6000års-period.
Språk och kognition/Kognitionsvetenskap
Inom området Språk och kognition/Kognitionsvetenskap studeras hur människor behandlar och överför information. Perception, tänkande och handling är delar av det som studeras, liksom minnesfunktioner, planerande och olika former av kommunikation. Förutom själva teorierna om dessa processer undersöks också hur de fungerar i levande organismer och datormodeller såsom artificiell intelligens. Exempel på övergripande forskningsfrågor inom området är dessa:
• Förstås våra mentala liv bäst i termer av inre representationer, och i så fall vilket slags representationer? Tänker och resonerar vi exempelvis med ett inre mentalt språk och bilder, eller tar representationerna annan form?
• Hur är våra medvetna och icke-medvetna mentala förmågor strukturerade? Består de av flera specialiserade funktioner som kopplas samman för att bearbeta information, eller har vi ett fåtal övergripande mekanismer som hanterar många typer av mentala processer?
• I vilken utsträckning är våra kognitiva förmågor medfödda eller nedärvda? I vilken utsträckning är dessa något vi tillägnar oss?
• Vilka är de underliggande strukturerna hos språket som gör att vi förmår förstå varandra i så stor utsträckning? Hur kommer det sig exempelvis att vi kan fylla i en mening trots att talaren inte avslutat den?
Vid Institutionen för idé- och samhällsstudier utforskas sådana frågor inom delar av filosofin (främst medvetandefilosofi, kunskapsteori, och logik). Forskningsområdet är dock starkt tvärvetenskapligt och vid Umeå universitet bedrivs forskning inom detta område även inom psykologi, lingvistik, fysiologi, datavetenskap, informatik, utbildningsvetenskap, och litteraturvetenskap. Flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt pågår mellan dessa ämnen. Det finns även ett undervisningssamarbete inom området.
Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap
Äldrehistorisk forskning
Med äldrehistorisk forskning avses forskning som rör förmodern tid, det vill säga medeltid och tidigmodern tid fram till år 1800. Humanistiska fakulteten har utsett detta till en potentiellt stark forskningsmiljö.
Pågående projekt inom det äldrehistoriska området är:
- Stadens politiska kön 1770-1830. Åsa Karlsson Sjögren leder projektet som studerar utvecklingen mot ett modernt medborgarskap och en moderniserad stat. Till projektet är knutet en 2-årig fakultetsfinansierad post-doctjänst.
- Projektet Europa i Norden 1648 – 1735 (finansierat av Vetenskapsrådet) under ledning av Peter Lindström inkluderar 2 forskare och studerar svensk och dansk politik under en period av stormaktsmotsättningar i Europa.
- Caroline Bouchers projekt Texts and Translators in Movement through Medieval Europe. A Historical Study of Vernacularizatio (finansierat av Vetenskapsrådet) studerar medeltida texter och översättare, läsare och beställare som ett historiskt fenomen.
Vidare ingår forskare i olika forskningsnätverk:
- Tom Ericsson ingår nätverket Patrinus, the European network for a social and cultural history of baptism and godparenthood som leds av Guido Alfani, Bocconi University (Milano) och Vincent Gordon, CNRS, Centre Roland Mousnier (Paris)
- Political Women 1500 – 1900, leds av Åsa Karlsson Sjögren, Peter Lindström och Svante Norrhem (Umeå)
- GENETON , inom vilket temat "Civic Identity and Politics" leds av Åsa Karlsson Sjögren.
Annan aktuell forskning vid institutionen rör områden som mentalitetshistoria, historisk antropologi och genushistoria på teman som heder och ära, folklig kultur, sexualitet och manlighet (Jonas Liliequist). Utöver det bedrivs forskning om den luterska minoriteten i Paris och dess sociala nätverk och relationer till den övriga befolkningen vid tiden för den franska revolutionen (Tom Ericsson).
Doktorandprojekt inom den äldrehistoriska forskningen berör kvinnohistoria (Stina Karlgren), rättshistoria (AnnaSara Hammar) och franskt idéliv (Linn Holmberg).
