Till umu.se

Forskningsmiljöer

Flera forskare vid institutionen är verksamma inom olika tvärvetenskapliga forskningsmiljöer vilka presenteras nedan i alfabetisk ordning.

Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR) Förmoderna studier (UGPS)GenusNordliga studier Språk och kognition/KognitionsvetenskapUtbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer (Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning; Religionsdidaktik och religionspedagogik; UmSOD)Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM-studier)

Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR)

Centre for demographic and Ageing Research - CEDAR CEDAR är ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om demografiska förändringar och åldrande. Vid CEDAR studerar forskare från skilda fakulteter och discipliner demografiska förändringar från ett ungt till ett åldrande samhälle i en mängd olika projekt. En viktig utgångspunkt för forskningen är de stora longitudinella databaser som finns i verksamheten (exempelvis POPUM, POPLINK, Linnédatabasen och SHARE) och vid andra enheter på Umeå universitet (såsom Betula och Västerbottens hälsoundersökningar, VHU).

Centrala teman för forskningen är:

  • Kognitivt och fysiskt åldrande
  • Äldres deltagande och socio-ekonomiska situation
  • Livsvillkor i olika majoritets- och minoritetsgrupper under skilda faser av den demografiska transitionen
  • Befolkningsomvandlingens drivkrafter

Läs mer på forskningsmiljöns webbplats: CEDAR

Förmoderna studier – UGPS (Umeå Group for Premodern Studies)

Förmoderna studier – UGPS (Umeå Group for Premodern Studies)

Förmoderna studier UGPS, avser att utgöra ett multidisciplinärt forum för forskning om kultur och samhälle under tiden före 1800. Forskare och doktorander från olika discipliner samlas kring tre huvudteman – Genus, Politisk kultur och Känslor.

Verksamheten består av seminarier, föreläsningar och årliga workshops, gärna i samverkan med andra nätverk och forskargrupper. Anknytning finns också till ARC Centre of Excellence for the History of Emotions (CHE) i Australien.

Under perioden 2010-2016 har elva internationella workshops/konferenser anordnats i och utanför Umeå, med titlar som Justice and Authority in East and West before 1800: the use of court records and petitions as historical sources (Istanbul 2011), Gender Theories in Premodern Studies (Umeå 2012), Words and Matters: The Virgin Mary in Late Medieval Parish (Umeå 2012), Gender, Laughter and Humour across Culture and Time (Umeå 2012), Gender and Political Culture, 1400-1800 (Plymouth 2013), Boundaries in Premodern Studies (Umeå, 2013), Gender, Emotions and Material Culture in Scandinavian History (Umeå 2013) Northern Visions in the Pre-Modern Era (Umeå 2014), Gender and Status Competition in Premodern Societies (Umeå 2015), Women and Credit in Preindustrial Europe (Umeå 2016). De flesta av dessa konferenser har också eller kommer att utmynna i publikationer.

Av de forskningsprojekt som för närvarande (2016) bedrivs av forskare med anknytning till UGPS kan nämnas Medicine and the Seven Deadly Sins in Late Medieval Culture Literature and Culture (Pro Futura Scientia, Virginia Langum); Marrying Cultures: Queens Consort and European Identities 1500-1800 (HERA, Svante Norrhem och Elise Dermineur); Ambivalent Emotions and Conflicts Between Parent and Child Generations in Early Modern Sweden and Finland, (RJ Sabbatical/ CHE Jonas Liliequist); Debt in Pre-Industrial Europe (Pro Futura Scientia, Elise Dermineur). Sedan några år tillbaka finns också för första gången en aktiv forskning om antikens kultur och samhälle representerat av Anna Fokas forskning om Ancient World Visualizations och Lewis Webbs avhandlingsprojekt Elite Female Status Competition in Mid-Republican Rome.

UGPS är också representerat i Umeå universitets forskningsstrategiska teman under beteckningen Förmoderna utmaningar.

Läs mer på forskningsmiljöns webbplats: Umeå Group for Premodern Studies

Genus

Vid institutionen finns sedan drygt 20 år tillbaka en genusvetenskaplig miljö med forskning inom kvinno- och genushistoria, familjehistoria och manshistoria, under senare år även i feministisk filosofi. Olika teman som har behandlats under skilda historiska perioder är exempelvis: kvinnor och ekonomi, utbildning och genus, våld och manlighet, rättshistoria och genus, genus och politik, sexuell identitet och genus, reproduktion och genus. Den genusvetenskapliga forskningen har publicerats i doktorsavhandlingar och annan vetenskaplig publicering, men har också spritts via läromedel och i populärvetenskapliga sammanhang.

Ett flertal forskningsprojekt har finansierats med externa medel, genom ekonomiska bidrag från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och andra forskningsråd. Genusforskarna deltar aktivt i forskarutbyte i Norden och internationellt, liksom i större tvärvetenskapliga sammanhang vid Umeå universitet, inte minst med forskare inom UCGS (Umeå centrum för genusstudier). Exempel på pågående externfinansierade projekt är Nära personliga relationer, barn och familj (VR) och Skulder i det förindustriella Europa (RJ).  Ett antal av institutionens doktorander är och har varit knutna till genusforskarskolan vid UCGS och bidrar såväl till utvecklingen inom det egna ämnet som till genusforskningsfältet i stort. Ett stort antal workshops och konferenser har arrangerats vid institutionen, under 2015 och 2016 arrangerades exempelvis workshops om Gender and Status Competition, om Gender, Class and Education, om Women and Credit och om Feminist Philosphy: Time and History -  den senare i samarbete med UCGS och Nordiska Sommar Universitetet (NSU). Ett flertal internationella toppforskare har gästat institutionen, under de senaste åren exempelvis Merry Wiesner Hanks, Jacqueline van Gent, Giulia Calvi, Elizabeth Blake och Joan Wallach Scott. 2015-2017 har Sveriges Kvinno- och Genushistorikers styrelse sitt säte i Umeå. I oktober 2016 arrangeras en halvdag på temat Genus i historisk forskning/ Historia i genusforskning.

Nordliga studier

Nordliga studier är en stark forskningsmiljö vid Umeå universitet som helhet. Det är en mång- och tvärvetenskaplig miljö som tar sig an de problem och kunskapsluckor som hotar en hållbar utveckling i nordliga områden. Forskningen inom miljön har särskilt fokus på människor, och mänsklig interaktion med den omgivande miljön, i nordliga områden. Vid Institutionen för idé- och samhällsstudier har den nordliga forskningen vanligen tidsdjup och belyser möjligheter och svårigheter för människor i norr från forntiden fram till idag. Den arkeologiska forskningen vid Umeå universitet har exempelvis radikalt förändrat den tidigare bilden av norra Skandinaviens förhistoria. Andra studier undersöker hur statsmakter, resenärer eller företrädare för olika vetenskaper och religioner genom tiderna har sett på människor, kultur och natur i norr, samt hur folkgrupper i norr själva har uppfattat sig i förhållande till varandra.

Många nuvarande och tidigare forskare vid institutionen är affilierade till Vaartoe Centrum för samisk forskning (CeSam), som startades år 2000 vid humanistiska fakulteten för att initiera och koordinera nationell och internationell forskning som rör samiska frågor, och till Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum), som sedan 2012 koordinerar nordliga studier inom universitet, liksom nationella och internationella samarbeten.

Umeå universitet ger sedan år 2007 ut en internationell mång- och tvärvetenskaplig tidskrift med temat nordliga studier – Journal of Northern Studies, som har nära anknytning till Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Språk och kognition/Kognitionsvetenskap

Inom området Språk och kognition/Kognitionsvetenskap studeras hur människor behandlar och överför information. Perception, tänkande och handling är delar av det som studeras, liksom minnesfunktioner, planerande och olika former av kommunikation. Likheter och skillnader mellan människors, djurs och artificiella systems informationsbehandling är också en del av området. Några exempel på övergripande forskningsfrågor inom området är dessa:

  • Tänker och resonerar vi i ett slags inre ”mentalt språk” och hur likt eller olikt är i så fall det språket vårt gemensamma, publika språk? Är vårt tänkande mer bild-likt eller mer ord-likt?
  • Hur är våra mentala liv strukturerade? Består de av många specialiserade funktioner, eller av ett fåtal mer generella mekanismer som hanterar många olika typer av information?
  • I vilken utsträckning är våra kognitiva förmågor medfödda, och i vilken utsträckning är de något vi tillägnar oss?
  • Vilka beroendeförhållanden finns mellan tänkande och språk? I vilken utsträckning är våra tankeförmågor beroende av vårt språk, och i vilken utsträckning är vårt språk beroende av våra tankeförmågor?
  • Kan vi någonsin kommunicera våra privata tankeinnehåll mellan varandra i språket, och hur är det i så fall möjligt?

Vid Institutionen för idé- och samhällsstudier utforskas sådana frågor inom delar av filosofin, främst inom medvetandefilosofi, språkfilosofi, kunskapsteori, och logik. Forskningsområdet är dock starkt tvärvetenskapligt och vid Umeå universitet bedrivs forskning inom detta område även inom psykologi, lingvistik, fysiologi, datavetenskap, informatik och utbildningsvetenskap. Flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt pågår mellan dessa ämnen. Det finns även undervisningssamarbeten inom området i form av ett kandidatprogram och ett masterprogram i kognitionsvetenskap.

Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM-studier)

VTM-studier syftar till att initiera och utveckla humanistisk forskning om vetenskap, medicin, teknik och miljö samt om relationerna mellan dessa områden och samhället i stort. Området är tvärvetenskapligt och fakultetsövergripande och välkomnar forskare från alla humanistiska institutioner och ämnen. Det samverkar också med universitetets andra vetenskapsområden liksom med aktörer utanför fakulteten och universitetet, såsom myndigheter, museer, företag och studieförbund.

VTM-studierna kan sammanfattas i tre tematiska rubriker, som hänger samman med den internationella postdisciplinära kunskapsutvecklingen inom humaniora men också med den vidare samhällsutvecklingen och behovet av kunskap för att hantera samtidens och framtidens utmaningar. Inom samtliga tre teman studeras hur kunskap skapas, används, medieras och kommuniceras över tid och rum samt hur kunskap hänger samman med kultur och värderingar.

  • Vetenskaps- och teknikstudier (Science and Technology Studies) inbegriper forskning om vetenskapens och teknikens utveckling och inflytande på samhälle och världsbild. Här ryms också studier om historisk och samtida forsknings- och högskolepolitik.Grön humaniora (Environmental Humanities) inbegriper forskning om miljöns arkeologi och historia, om hur människor brukar och förhåller sig till naturen och dess resurser samt om miljöproblemens tillkomst och hantering inom forskning, politik och näringsliv.
  • Medicinsk humaniora (Medical Humanities) inbegriper forskning om medicinens historia och etik, om hur människor förhåller sig till kropp och psyke, om relationer mellan sjukvård och läkemedelsindustri samt om sjukdomarnas diagnostisering och behandling.

Utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer

Vid institutionen bedrivs forskning med utbildningsvetenskaplig inriktning, och flera forskare driver eller medverkar i olika didaktiska och utbildningsvetenskapliga miljöer.

Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Inom denna forskningsmiljö bedrivs forskning inom utbildningshistoria och historiedidaktik. Det historiska studiet av fostran och lärande, bildning och utbildning (utbildningshistoria) kopplas inom ämnet samman med det utbildningsvetenskapliga studiet av historia som skolämne och samhälleligt fenomen (historiedidaktik). Inom miljön bedrivs exempelvis utbildningshistorisk forskning på teman som fostran av barn och ungdom, minoriteters utbildning och olika skolämnens utformning. Det bedrivs även både historisk och samtidsinriktad forskning om historieförmedling och historiebruk, både inom och utanför skolans ram. Där behandlas dels skolans historieämne och dels historiens betydelse för skapandet av nationell, etnisk och politisk identitet. Vidare analyseras undervisning och lärande i historia för elever i olika åldrar.

Forskningen är till stor del externt finansierad via främst Vetenskapsrådet och Formas. Forskningsmiljön utmärks av påtaglig internationalisering och deltar i internationella projekt om bland annat historieböcker, läroboksrevision, historielärarutbildning, populära historietidskrifter, digital historia och debatter om historieundervisning.

Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning är också ett forskarutbildningsämne med ett tiotal doktorander. Forskarutbildningen ges i samarbete med olika forskarskolor, främst Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området och Genusforskarskolan. Miljön leds av professor Anna Larsson och professor Daniel Lindmark.

Läs mer på forskningsmiljöns egen webbplats:Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Religionsdidaktik och religionspedagogik

Inom forskningsmiljön i religionsdidaktik och religionspedagogik möts forskare från huvudområdena religionsvetenskap, teologi, pedagogiskt arbete och historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Forskarna intresserar sig för olika aspekter av undervisning och lärande om och i olika religiösa traditioner. Forskningen uppvisar en stor bredd med bland annat en historisk inriktning, en kyrklig (kulturarvs)inriktning, en skolinriktning, en högskolepedagogisk inriktning och en mediedidaktisk inriktning.

I samarbete med Högskolan Dalarna bedriver forskningsmiljön under perioden 2016–2020 en forskarskola i pedagogiskt arbete som finansieras av Högskolan Dalarna och skolhuvudmännen i Dalaregionen. Fem yrkesverksamma lärare ges en utbildning på halvfart fram till licentiatexamen. Temat är ”Värdegrund, mångfald och religion”. Professor Daniel Lindmark fungerar som institutionens koordinator för forskarskolan.

Inom ramen för SO-didaktiksatsningen (beskriven nedan) finansierar Lärarhögskolan ett forskningslektorat i religionsdidaktik med tillsättning under 2017. Innehavaren av anställningen kommer att fungera som miljöns forskningsledare. Tills vidare är Daniel Lindmark kontaktperson.

Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik (UmSOD)

I Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik samlas didaktikforskning i samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. Miljön består av ett nätverk av forskare vid såväl humanistisk som samhällsvetenskaplig fakultet, förutom från de ovan nämnda utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöerna vid Institutionen för idé- och samhällsstudier även från Pedagogiska institutionen, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Statsvetenskapliga institutionen samt Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Miljön stöds av Lärarhögskolan under perioden 2016-2019 med ett antal forskartjänster och gästprofessorsmedel. Verksamheten utgörs av forskningsutveckling på kort och lång sikt, gemensamma seminarier och besök av inbjudna internationella forskare. Forskningen har en skolnära inriktning mot förskola, grundskola och/eller gymnasium och komparativa perspektiv uppmuntras. Forskningsledare för området är professor Anna Larsson.

Läs mer på forskningsmiljöns egen webbplats:Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik (UmSOD)


Sidansvarig: Sandra Olsson

Utskriftsversion