Till umu.se

Välkommen till institutionen för idé- och samhällsstudier

Som den största institutionen vid Humanistiska fakulteten har vi ett stort utbildningsutbud inom arkeologi, miljöarkeologi, filosofi, historia, idéhistoria, religionsvetenskap, teologi och historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Vi har många framgångsrika forskningsområden och våra forskare samverkar med det omgivande samhället genom populärvetenskapliga bidrag och ett aktivt deltagande i kultur- och samhällsdebatt. Dessutom finns två nationella resurser inom institutionens verksamhetsområde, det Miljöarkeologiska laboratoriet och Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD).

Aktuellt

Ny bok: Den svenska skolgårdens historia

Ny bok: Den svenska skolgårdens historia

Ny bok I en ny bok ges ny och samlad kunskap om skolans utemiljö som ett pedagogiskt och socialt rum, både historisk och i nutid. Författare är Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlund, samtliga Umeå universitet.

Historien visar på variation för ogifta mödrars utsatthet

Historien visar på variation för ogifta mödrars utsatthet

Avhandling Under 1800-talet och början av 1900-talet födde hundratusentals kvinnor barn utan att vara gifta. Hur de bemöttes i lokalsamhället som en konsekvens av den utomäktenskapliga födelsen kunde variera ganska mycket mellan olika platser. Det visar en ny avhandling av Robert Eckeryd, Umeå universitet.

Ronny Ambjörnsson-klassiker ges ut på nytt

Ronny Ambjörnsson-klassiker ges ut på nytt

Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, säger att boken Den skötsamme arbetaren har "en självbiografisk bakgrund: jag vill komma underfund med den miljö jag själv vuxit upp i. Men det är ingen självbiografi. Jag skriver om arbetare i Norrland och min egen miljö är Göteborg". Nu ges den ut på nytt.

Umeåforskare blir seriefigur i ny bok om fascism

Umeåforskare blir seriefigur i ny bok om fascism

Ny bok Det är serietecknaren och grafiske formgivaren Kalle Johansson som i sin nya bok ”Vad är egentligen fascism?” ritat in docenten i historia Lena Berggren, Umeå universitet, som guide och expert i ett komplext ämne.

Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2017

Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2017

Peter Holmblad, lektor i arkeologi vid institutionen för idé och samhällsstudier, har tilldelats Humanistiska fakultetens pedagogiska pris för 2017.

Funktionsnedsatt på 1800-talet – inte bara en eländig historia

Funktionsnedsatt på 1800-talet – inte bara en eländig historia

Avhandling Var utsatthet och socialt utanförskap en förutbestämd del av livet som funktionsnedsatt under 1800-talet? I en ny avhandling av Helena Haage, Umeå universitet, beskrivs hur det inte var så för alla, utan att funktionsnedsatta utgjorde en brokig skara människor med vitt skilda levnadsbanor.

Ny bok från vitboksprojektet om Svenska kyrkan och samerna

Ny bok från vitboksprojektet om Svenska kyrkan och samerna

I april 2016 publicerade vitboksprojektet vid Umeå universitet om Svenska kyrkan och samerna en omfattande vetenskaplig antologi. I en ny bok presenteras antologins resultat på ett kortfattat och lättillgängligt sätt.

Sammanlagt 16,5 miljoner till Umeåforskare

Fyra forskare från Umeå universitet har som huvudsökande beviljats sammanlagt 16,5 miljoner från Marianne och Marcus och Marcus och Amalia Wallenbergs-stiftelser. De fyra är professor Thomas Aronsson, Handelshögskolan, docent Stefan Gelfgren, Humlab, docent Virginia Langum, språkstudier och professor Christer Nordlund, idé- och samhällsstudier.

Historieanvändning i svenska skolan

Historieanvändning i svenska skolan

Avhandling Kan Donald Trumps valseger i det amerikanska valet förklaras med hur historia används? Finns det en skillnad i kvinnors och mäns sätt att använda historia? Använder elever med utländsk bakgrund historien annorlunda än vad helt svenska elever gör? Hur gör blivande historielärare? De tre sista frågorna ställs av Lars Andersson Hult i en ny avhandling vid Umeå universitet om historiebruket i svenska skolan.

Ny cyberinfrastruktur för tvärvetenskaplig forskning

Ny cyberinfrastruktur för tvärvetenskaplig forskning

Genom att koppla samman en rad internationella forskningsdatabaser kommer DataARC att utveckla ett online-verktyg och infrastruktur för att möjliggöra starkare och nydanande tvärvetenskaplig forskning om "human ecodynamics" i den nordatlantiska regionen. Ansvariga enheter i detta National Science Foundation-projekt vid Umeå universitet är Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) och Humlab.

Peter Englunds och Herman Lindqvists populärhistoria som samhällsfenomen

Peter Englunds och Herman Lindqvists populärhistoria som samhällsfenomen

Avhandling Övergången från 1980-tal till 1990-tal var på många sätt en politiskt och ekonomiskt omvälvande tid i Sverige och Europa. Det var också då som den historiska dimensionen i samhället återaktualiserades och historia blev mer kommersiellt gångbart än någonsin tidigare. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Fredrik Holmqvist hur det under den här perioden framför allt var två personer som kom att definiera och personifiera historia för en bredare svensk allmänhet: akademikern Peter Englund och journalisten Herman Lindqvist.

Ny forskarskola för lärare

Ny forskarskola för lärare

Institutionen för idé- och samhällsstudier har startat en forskarskola i samarbete med Högskolan Dalarna. Temat är "Värdegrund, mångfald och religion". Det är skolhuvudmännen i Dalaregionen som tillsammans med högskolan finansierar utbildningen via samarbetsorganisationen Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna.

Finns historien i dåtiden eller samtiden?

Finns historien i dåtiden eller samtiden?

Avhandling Hur kommer kulturella uppfattningar om det kalla kriget till uttryck i svenska läroböcker i historia – och hur undervisar historielärare om det? I en ny avhandling vid Umeå universitet diskuterar Robert Thorp vikten av en medvetenhet om hur historia produceras, och hur historien återskapas utifrån dessa förutsättningar i skolans värld och i samhället i stort.

En direktkanal mellan 1700-talets folk och riksdag

En direktkanal mellan 1700-talets folk och riksdag

Avhandling Folket kunde komma mycket närmre sina makthavare och representanter förr i tiden än idag. Det visar en ny avhandling skriven av historikern Martin Almbjär, Umeå universitet. Almbjär visar hur riksdagen på 1700-talet tog emot tusentals så kallade suppliker, det vill säga överklaganden, förfrågningar, klagomål och förslag, från svenska undersåtar. Majoriteten av dessa antogs dessutom för vidare undersökning i riksdagen. Här pågick alltså en aktiv dialog mellan riksdagen och delar av folket.


Sidansvarig: Sandra Olsson

Utskriftsversion

Nyheter

2017-05-12 Hur ens forskning kan göra skillnad Hur ska jag som doktorand förhålla mig till kraven och förväntningarna på min forsknings akademiska ...

2017-05-09 Ny bok: Den svenska skolgårdens historia I en ny bok ges ny och samlad kunskap om skolans utemiljö som ett pedagogiskt och socialt rum, både ...

2017-05-08 VK: Undvik beskriva vetenskap som oproblematisk lösning Erland Mårald och Christer Nordlund, båda professorer i idéhistoria vid Umeå universitet, skriver de...

2017-05-04 Stora historiepriset 2017 Stora historiepriset, Sveriges största historiepris, går 2017 till Ronny Ambjörnsson, professor emer...

2017-04-27 VK: Fascismen rutas in "Fick jag bestämma skulle den ingå i skolans historieundervisning. Helst redan från högstadiet". And...

Fler nyheter